Direktlänk till inlägg 20 augusti 2013
Idag har vi lämnat Voi med tunga hjärtan. Hade gärna stannat kvar längre bland dessa underbara människor som jobbar för Voi-projektet. Ni ska bara veta vilket jobb de lägger ner för de föräldralösa barnen. Homebased care kvinnorna som de kallas jobbar ute bland barnen och de bryr sig verkligen om dem. De ger dem mycket omsorg och ser till att de mår bra. De kollar även bland annat att det går bra för dem i skolan, genom att ha en kontinuerlig uppdatering av skolresultat. Detta gör att de även kan hjälpa till att pusha barnen till den framtid de förtjänar och kan hjälpa dem att senare kunna jobba med det de drömmer om. Märker kvinnorna att det är något som är fel så tar de reda på varför. Är till exempel resultaten plötsligt sämre i något ämne kan det bero på att de kanske inte har rätt skolböcker eller att de helt enkelt saknar en lampa för att kunna göra läxor på kvällen. De är som en extra mamma för barnen. Nu vet vi som varit här att alla pengar man skänker kommer verkligen fram och där behoven finns för dessa kvinnor har full koll på det. De här kvinnorna förtjänar en stor eloge för det jobb som de lägger ner, för utan dem hade vi inte haft möjlighet att hjälpa till på detta enkla sätt där vi vet exakt vart pengarna går och vi vet att alla pengar gör nytta.
Resan till Nairobi gick bra. Såg några giraffar och antiloper utmed vägen. Vi anlände till hotellet Gracehouse resort vid middagstid efter en resa genom storstaden som var väldigt rörig och stressig. Luften är full av avgaser och folk som springer omkring mellan bilarna och så är det vänstertrafik vilket inte gör saken bättre. Efter incheckning på hotellet gick vi till ett köpcentrum precis bredvid hotellet och åt på en italiensk restaurang. Pizza blev det för oss flesta. Sedan gick vi och kollade i affärer en liten stund sen var det teetime på Hotellet och de hade riktigt bryggkaffe och det smakade väldigt bra. Efter lite kvällsvickning blev det tidig sänggång för imorgon kl 7,00 bär det iväg på Safari i Masai mara och dit är det 30 mil och de sista 15 milen kommer vi få Afrika massage på vägen som enligt våran chaufför.
Tutaonana
Liselotte och Cecilia
Fjorton dagar går fort, alldeles för fort, särskilt när man har roligt! Och roligt har vi haft på vår resa. Tårar har också fällts men kanske inte av sorg utan av att vi alla har blivit så berörda av de möten vi har haft med olika människor. Men jag ...